Särskild debatt

Började dagen med att lyssna på Sven Otto Littorin med flera i den särskilda debatt om den svenska modellen som föranledes av EU:s förhandsbesked i frågan om Lavalmålet. Han klarade den mycket bra.

Det är lätt att det tas till övertoner och där har Vanja Lundby Wedin en poäng när hon skriver att det behövs en viss sans och balans i debatten framöver. Den 28 januari träffar ministern parterna för att diskutera vägen framåt.

Både Lex Brittania och Utstationeringsdirektivet kommer att vara föremål för diskussion, Utstationeringsdirektivet skyddar idag utländska arbetare från att få en dålig arbetsmiljö, låga löner osv. Det är bra och det stödjer jag. Däremot kan det vara svårt att kräva svenska kollektivavtal rakt av eftersom kollektivavtal innebär mycket mer än bara lönenivåer. De innehåller allt från avtalsförsäkringar till semesterersättningar.

Lex Brittania ger facklig organisation rätt att kräva anslutning till svenskt kollektivavtal av företag som är tillfälligt verksamma i Sverige även om företaget ingått kollektivavtal i sitt hemland. Andra länder har valt andra lagstiftningar som hänvisar till exempelvis minimilöner eller kollektivavtalsenliga löner.

Det viktiga i den fortsatta processen är att den fria rörligheten för människor och arbetare värnas men också att de utländska arbetare som finns i Sverige arbetar under goda villkor, och där är det viktigt att det finns ett utstationeringsdirektiv som ställer villkor på arbetsmiljö och annat. Jag är övertygad om att parterna kommer att kunna mötas. För det är viktigt att vi får se ett slut på utländska arbetare som sover i fabrikslokaler och liknande. Men samtidigt är vi beroende av att arbetare väljer att komma till Sverige och jobba och därför måste svenska regler och lagar ibland ses över för att kunna anpassas till dagens utveckling med en allt större rörlighet.