Att mysa är inget för mig

Är tillbaka på kontoret. Mycket post, jag förvånas över alla särintressen som har råd att trycka egna tidningar. De flesta hamnar direkt i pappersinsamlingen.

Men, tidningarna Arbetsmarknaden och tidningen Entreprenör läser jag iallafall. I det senaste numret av Entreprenör kan man läsa om företagshotellet Point Shanghai som satsar på en mysig, kanelbullsdoftande tillvaro för sina företagare. Jag tror det finns enorma vinster att hämta om små företagare och entreprenörer delar på fasta kostnader och tar del av varandras kunskaper och nätverk. Däremot är jag inte själv så mycket för mys. Det är bara att erkänna, jag gillar inte tanken att kollegorna ska sitta hopkurade med varsin kaffekopp och frukt och förtroligt öppna upp sig för varandra. Mysigt, tycker många. För mig väcker det obehag.

Det har funnits företag som har försökt rekrytera mig med sin höga mysfaktor. "Här lagar vi maten själva, myser och så bakar vi kanelbullar som vi alla, samtidigt, äter med välbehag", har det låtit.

Ahhh!

När jag är på jobbet vill jag bara jobba. Ok med en kaffe men då tar jag den när jag vill, inte på en gemensam fikapaus. Då känns det påtvingat och då vill jag inte längre. Jag kanske är knäpp, men miljön runt om kring spelar inte så stor roll så länge jag har en stol, ett bord och en kaffemaskin på gångavstånd. Jag är hardcore och fokuserar på att arbeta och jag blir stressad av gemensamma fikapauser eftersom det stjäl viktig tid från arbetet. Jag kommer aldrig att bli den där mysiga kollegan som bakat semlor på fettisdagen. Men däremot äter jag gärna semlan....på vägen till mötet....