Berlin dag två

Jag är tillbaka på hotellrummet och har äntligen fungerande internet (hurra!). Har tillbringat dagen i Bundestags plenisal där jag lyssnat på talare från 10.00-19.00 i sträck förutom en kortare lunchpaus. Det var många olika frågor som diskuterades, allt ifrån behovet av en europeisk marknad för krigsmateriel fri från statlig konkurrens till frågan om Irakkriget. Det är tydligt att britterna, oavsett parti, är oerhört kritiska till Irakkriget. Även den replublikanska amerikan som deltog var kritisk till Bush. Michael Hancock från Labour klargjorde att han ansåg att amerikanarna har förstört världen, något som direkt möttes av högljutt motstånd från Torys. Det är rätt roligt att lyssna på britterna, om de håller med en talare ropar de "hear hear" och bankar i bordet samtidigt som personen talar. Om de inte håller med, vilket var fallet med Hancock, ropar de "cheap!" och "stop talking!". Säga vad man vill men det är rätt underhållande. För övrigt har jag under dagen samtalat mycket med den tidigare brittiske försvarsministern i Blairs regering som fortfarande är högst aktiv i politiska sammanhang. Jag kommer att kontakta honom nästa gång jag besöker London.

Tyskarna klargör iallafall att de vill föra upp konstitutionsfrågan på dagordningen nu när de har ordförandeskapet i EU, men det är egentligen ingen som jag talat med som tror att det är realistiskt. Dels därför att Blair är så pass svag i UK och dels på grund av det stundande valet i Frankrike. Det är sannolikt att vi har konstitutionsfrågan i vårt knä vid det svenska ordförandeskapet 2009.

I går berättade jag om mitt varma mottagande som jag såklart fortfarande anser gälla, men med ett undantag. En äldre herre frågade mig varför jag som kvinna inte var hemma och lagade mat till min man istället för att vara politiskt aktiv, trots att han var mycket allvarlig när han sa det var jag övertygad om att han skämtade! Efteråt fick jag dock veta att det rör sig om en stockkonservariv herre. My god! Jag är glad att jag var på mitt bästa humör och istället kontrade med att senare berätta att jag gladeligen ser att homosexuella ska ha rätt att adoptera, en insikt som gjorde honom högröd i ansiktet. Det kanske inte är så konstigt att enbart tre länder (igår skrev jag fyra, men det visade sig att en kvinna inte var ledamot utan assistent) representeras av kvinnor i den konservativa-kristdemokratiska organisationen. Sverige nämndes för övrigt i positiva ordalag i plenum i samband med Nordic Battle Group.

Jag tar med mig detta av diskussionen idag, policy matters! Vi kan i EU och i våra parlamentariska organisationer tala länge och väl om strukturer men i längden är det politik och resultatet av politiken som räknas. Det talas idag allt för mycket om strukturer som till exempel om vikten av att EU talar med en gemensam röst ..men snarare bör vi diskutera vad den rösten skall säga.