torsdag 25 januari 2007

Fackpamparna är stand in för Mona

Jag läste på Realtid att Svenskt Näringsliv släppt en rapport som visar att arbetskraftskostnaderna i de svenska företagen har stigit rejält de senaste tio åren (1995-2005) och ligger i dag 30 procent över snittet för de gamla EU-länderna (EU15) och nästan 50 procent över snittet för hela EU (EU25). Dessvärre så har de höga arbetskraftskostnaderna i Sverige inte följts av en motsvarande ökning av produktiviteten.

Detta är oroväckande. Dels kan de höga arbetskraftskostnaderna göra det olönsamt för företagen att anställa, och dels kan Riksbanken se sig tvungen att höja räntan till följd av kostnadsutvecklingen. Det kan i sin tur också slå mot sysselsättningen. Svenskt Näringsliv menar att en sänkning av arbetsgivaravgiften, som är hög i Sverige relativt utlandet, skulle kunna vara ett sätt att lindra problemet. Återhållsamhet i samband med den stundande avtalsrörelsen är ett annat.

Regeringen sänker arbetsgivaravgifterna. För långtidsarbetslösa, ungdomar och sjukskrivna slopas de helt. Nästa år avser regeringen ytterliggare sänka arbetsgivaravgifterna för stora delar av tjänstesektorn. Men varför sänker regeringen inte arbetsgivaravgifterna rakt av för alla?, frågar sig många. Det är klart att det är mest önskvärt men det är knappast realtistiskt. Arbetsgivaravgifterna står för cirka 300 miljarder kronor, och om dessa skulle sänkas kan jag lova att vi skulle behöva höja många andra skatter. Trots att det principiellt kanske är tveksamt att peka ut vissa branscher och ge dem skattelättnader är det idag den enda ansvarsfulla möjligheten om vi vill sänka arbetsgivaravgifterna. Det finns inte utrymme att drastiskt sänka arbetsgivaravgifterna för alla. Företagarna är dock lång i från bortglömda. Bara i år sänker vi skatterna för svenska företag med över 6 miljarder. Dessutom slopar vi medfinansieringen av sjuklönen, vi minskar regelkrånglet och kommer slopa Lex Uggla och förenkla revisionen för företag. Det händer alltså en hel del men det är svårt att få alla nöjda. Det finns ändå stora möjligheter för ytterliggare skattesänkningar, för varje dag vi minskar snittarbetslösheten sparar vi cirka 1 miljard, enligt arbetsmarknadsdepartementet!

Svenskt Näringsliv har naturligtvis rätt i att det behövs en återhållsamhet i avtalsrörelsen. Enligt Konjunkturinstitutet är en återhållsam linje från fackens sida det mest gynnsamma för lönerna och sysselsättningen på sikt. Jag är dock oerhört tveksam till om facken förstår detta.

På tal om facken...Sture Nordh på TCO är tidigare statssekreterare åt sossarna i arbetsmarknadsdep och Eva Nordmark från SKTF är tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot. Det bör vi ha i bakhuvudet när de nu raljerar över regeringens politik. Fackpamparna agerar nu partiledare inom socialdemokratin tills dess att den nya ordföranden har tagit över.

2 kommentarer:

Carlsson sa...

Det trista är ju att den borgerliga regeringen HÖJER arbetsgivaravgifterna. Det var ju inte riktigt vad man hoppades på innan valet.

Vad tycker du om det, Anna?

Anna König Jerlmyr sa...

Det är klart att det inte känns bra men jag vet ju´att det kommer förbättringar. Dels har vi nystartsjobben där man inte betalar någon arbetsgivaravgift, sen halveras arbetsgivaravgiften i sommar för unga och nästa år blir det fler skattesänkningar för tjänsteföretag. Jag tror framförallt att medfinansieringen kommer att få fler att våga anställa, iallafall om man får tro de företagare jag pratat med. Men, det kan alltid bli bättre så vi får arbeta vidare med att underlätta för företag.