Ytliga betraktelser

Människor jag upplever som kloka och pålästa har olika åsikter om det amerikanska presidentvalet. Sofia Nerbrand på tidningen Neo vill se republikanerna vid makten medan Anna Dahlberg på Expressen hejar fram Hillary Clinton.

Jag kan se fördelar och nackdelar med båda alternativ, men eftersom jag fäster stor vikt vid frihandel och öppna gränser är det för mig viktigt att USA inte går de protektionistiska strömningarna till mötes. Av den anledningen föredrar jag republikanerna.

I går lyssnade jag på P1 där de tog upp kritiken mot svensk mediebevakning och varför det rapporteras så mycket om Hillary vs. Obama snarare än att förmedla nyheter även om de republikanska kandidaterna. Jag har tidigare skrivit om detta då jag delar kritiken, fast jag tycker att det har blivit bättre. Det facinerade var hur utrikeskorrarna försvarade sig, de ansåg visst att de rapporterade rättvist och att det mest var republikanska sympatisörer som gnällde.

Idag skriver Anna Dahlborg på Expressen varför hon stödjer Hillary och hon argumenterar för sin sak. Hennes kollega, utrikeskorren på Expressen var mer tydlig i varför han rapporterade mer om demokraterna. Han menade att han står för att han rapporterar betydligt mer om den ena sidan eftersom demokraterna har en kvinna och en svart kandidat och att det är betydligt mer intressant än republikanernas kandidater.

Aldrig förr har väl politisk mediebevakning varit så ytlig. Vi lever på 2000-talet men fortfarande är hudfärg och kön det viktigaste egenskaperna, iallafall för svenska journalister som bevakar presidentval.