Jakten på den perfekta

Nu blåser löpsedlarna upp till ny "skandal". En av de allra skickligaste politiska tjänstemännen i Sverige, inte bara i moderaterna, Nicola Clase har tidigare betalat byggjobbare svart.

Jag är helt övertygad om att det kommer att bli allt svårare att hitta människor som dels vill arbeta inom politiken men också ställa upp som förtroendevalda. Det är klart att vi ska ställa höga krav på våra valda. Men, helt krasst. Letar vi efter helt felfria människor kommer det att bli svårt.

Som det ser ut nu riskerar vi (och jag menar verkligen riskerar) att få en utveckling där människor bestämmer sig att bli politiker när de är 12, 13 år. Då är sannolikheten liten att man kommer från ett socioekonomiskt utsatt område eftersom en andra chans i livet inte tillåts. Är vi på väg mot ett samhälle där alla ska vara helt perfekta, aldrig begå misstag? Jag är allvarligt talat rädd för den utvecklingen och jag kan lova er. Vi vill inte ha de politikerna och tjänstemännen som redan innan tonåren skolas till att bli politiker.

Det är som när Fredrick Federley blev utsatt för att han testat droger. Det var många journalister som frågade varför han behövde säga sanningen. Vadå? Skulle han ha ljugit? Nej, det är så befriande att det finns politiker som står för att det kan ha begåtts fel och att de står för vad de gjort. Det gör politiken mer mänsklig och sanna mig, det är precis vad vi behöver mer av.

Jag vill lyfta frågan, vad är det för politiker man vill ha egentligen? Många klagar på att det finns en klyfta mellan väljare och valda. No shit att den klyftan kommer att bli ännu större när jakten på den perfekta nu verkar ha börjat.