Tio tusen röda rosor

vill jag ge till MUFs ordförande Niklas Wykman för hans artikel på DN Debatt idag. Jag satt i MUFs förbundsstyrelse i början av 2000-talet och jag ska vara ärlig och säga att jag ibland har varit orolig över var MUF är på väg. Nu vet jag, Niklas skriver:

Jag är övertygad om att för att kunna påverka såväl moderaterna som samhällsdebatten så måste vi vända blicken utåt och bli mer intresserade av de möjligheter och utmaningar som unga människor möter i vardagen. Det är inte att kasta värderingar eller ideologi överbord. Tvärtom. Det är i vardagen vi kan bli trovärdiga och relevanta i våra värderingar.

Wykman visar ledarskap och kommer säkerligen att bidra till att göra MUF mer intressant och inte minst relevant än vad det varit på mycket mycket länge.

Sen måste jag också lyfta upp följande:

Sverige är ett orättvist land. Vi har mycket att vara stolta över, men när jag är ute på skolor och arbetsplatser möter jag också ett land där alla inte har samma möjligheter. Det handlar om unga tjejer som inte får samma chanser som unga killar. Om unga killar som inte tycker att någon bryr sig och som därför själva slutar bry sig. Om en välfärdsstat som har så stora revor att 25-åringar förtidspensioneras och där unga med problem inte fångas upp av vare sig socialtjänsten eller rättsväsendet. Om unga tjejer som skär sig för att någon ska se och höra dem.

Jag är glad att Niklas landar i den här analysen och ser att tjejer och killar inte behandlas lika idag och jag hoppas att han också får med sig hela sin styrelse på denna linje men det visar sig under stämman. Men idag är Niklas stark, modig och ledande och jag ser fram mot vad MUF kommer att ha på sin agenda härnäst!