Glada gubbar

På arbetsmiljöseminariet igår diskuterades också sambandet mellan dåligt ledarskap och ohälsa bland medarbetarna. Se bara på offentlig sektor, som under många år präglats av dåligt och osynligt ledarskap. Det är också där som ohälsan är som störst. Därför behövs det också en insikt hos arbetsgivarna att ett gott ledarskap leder till bättre produktivitet och lönsamhet när personalen mår bra. Ofta handlar det om psykiska besvär och därför är kognitiv behandling och psykoterapi viktiga delar för att minska sjukskrivningarna. Tyvärr har det allt för ofta varit tabletter som erbjudits istället.

Funderar på de glada gubbarna som Littorin vill införa. Det är gott så länge det enbart handlar om ett frivilligt incitamentsystem med glada gubbar (och inte sura).

Annars riskerar vi att få ett system som lite liknar det förslag som Marit Paulsen lade fram i EU för ett par år sedan (och som tur var inte gick igenom). Förslaget gick ut på att restauranger som klarat miljö-och hälsoskyddskrav skulle få en glad gubbe att fästa vid dörren, och en sur gubbe om de inte klarade kraven. Nu ligger det i sakens natur att många restauranger antagligen inte skulle vilja skylta med att de inte uppfyllde kraven. Därför är risken överhängande att de restauranger som fått en sur gubbe skulle avstå från att sätta upp den, eller att de helt enkelt skulle fortsätta att använda en glad gubbe (om de fått en från en tidigare granskning). För gästerna skulle omöjligen veta om det var den senaste gubben som satt uppe.

Då faller det sig naturligt att fråga sig, vem ska granska att de glada resp. sura gubbarna verkligen sitter uppe och att det är den senaste de fått? Tänk er vilken byråkrati som skulle byggas upp kring granskare av dessa gubbar!

Kafka, here we come.