Prinsar och prinsessor

Hann med att titta lite på programmet Prinsar och Prinsessor på TV4. Funderar på vilken låt Victoria kommer att få tillägnad sig... när hon är drottning en dag kommer inte Kungssången att funka. Kanske något för Ingela Pling Forsman och Fredrik Kempe? Det skulle svänga iallafall.

Denna vecka är plenifri, det gör att vi ledamöter har möjlighet att boka studiebesök och möten utanför riksdagen i större utsträckning än annars. Idag tog jag en fika i ett par timmar med en engagerad väljare som ville berätta hur det är att vara företagare inom vårdsektorn idag. Jag fick med mig en rad fler hinder som för mig var nya, bland annat hur det idag är omöjligt att överta etableringar inom vissa sektorer. Givetvis kom också trygghetssystemet upp för företagare och jag hoppas mycket på det förslag näringsdepartementet kommer att lägga fram.

Imorgon blir det studiebesök i Uppsala på Samhall och IFAU. På kvällen blir det körkortsteori för att därefter hinna med valvakan för Supertuesday!

Lästips

Köp Aftonbladet med bilaga idag. Ta del av Jan Guillious lysande och träffsäkra artikel om piraternas hyckleri och varför illegal fildelning måste bekämpas. Passa också på att läsa om min gamla kompis Noa som är gift med Alexander, och om deras berättelse om hur Alexander blev man från att tidigare varit kvinna. Idag lever de lyckliga som två män med deras tre gemensamma barn.

Ytliga betraktelser

Människor jag upplever som kloka och pålästa har olika åsikter om det amerikanska presidentvalet. Sofia Nerbrand på tidningen Neo vill se republikanerna vid makten medan Anna Dahlberg på Expressen hejar fram Hillary Clinton.

Jag kan se fördelar och nackdelar med båda alternativ, men eftersom jag fäster stor vikt vid frihandel och öppna gränser är det för mig viktigt att USA inte går de protektionistiska strömningarna till mötes. Av den anledningen föredrar jag republikanerna.

I går lyssnade jag på P1 där de tog upp kritiken mot svensk mediebevakning och varför det rapporteras så mycket om Hillary vs. Obama snarare än att förmedla nyheter även om de republikanska kandidaterna. Jag har tidigare skrivit om detta då jag delar kritiken, fast jag tycker att det har blivit bättre. Det facinerade var hur utrikeskorrarna försvarade sig, de ansåg visst att de rapporterade rättvist och att det mest var republikanska sympatisörer som gnällde.

Idag skriver Anna Dahlborg på Expressen varför hon stödjer Hillary och hon argumenterar för sin sak. Hennes kollega, utrikeskorren på Expressen var mer tydlig i varför han rapporterade mer om demokraterna. Han menade att han står för att han rapporterar betydligt mer om den ena sidan eftersom demokraterna har en kvinna och en svart kandidat och att det är betydligt mer intressant än republikanernas kandidater.

Aldrig förr har väl politisk mediebevakning varit så ytlig. Vi lever på 2000-talet men fortfarande är hudfärg och kön det viktigaste egenskaperna, iallafall för svenska journalister som bevakar presidentval.

Spionera på spionerna

Men det här var ju intressant! Dag Klackenberg på Svensk Handel har jobbat med kontraspionage. Jag har inte läst färdigt boken om svensk/ryskt kontraspionage under 80-talet men nu fann jag ny inspiration till att läsa klart boken.

Myten om kvinnligt chefskap

Eva tipsade mig nyss om en intressant rapport på jämställdhetsområdet som män och kvinnors karriärmöjligheter. Den visar bland annat att kvinnor är lika villiga som män att bli chefer. Därför är det inte kvinnors vilja att leda som måste förbättras, utan snarare deras arbetsvillkor som behöver förändras.

SACO lyfter fram något viktigt, nämligen myten om att kvinnor inte skulle vilja bli chefer. Argumentet har använts tidigare för att avfärda avsaknaden av kvinnlig representation, men det är allså fel. Kvinnliga akademiker verkar också enligt undersökningen lämpa sig bättre för chefskap, ändå är det manliga handläggare som befordras...det tål att undersökas närmare, vilket jag är säker på kommer att göras.

Borgström bör lära av Borg

Jaha, då var det klart att Claes Borgström socialdemokraternas nya talesman för jämställdhetsfrågor. Är någon förvånad? Nej, självklart var detta väntat då han bedrivit opinionsbildning mot regeringen sedan den tillträdde 2006.

Han landar ofta fel i jämställdhetsfrågorna. Om vi kan enas kring att det är ett problem med att det finns oförklarliga löneskillnader eller att en kvinna i förvärvsarbetande ålder äger cirka hälften av det en man i motsvarande ålder gör, så skiljer sig definitivt våra lösningar åt.

Borgström säger nej till hushållsnära tjänster, något som hade kunnat underlätta för kvinnor och män att arbeta mindre obetalt och lägga mer tid på jobb och familj. Han ställer sig också positiv till lagstiftad rätt till heltid, något som branscher inom Handel, restaurang m.fl varnar för kommer att leda till färre jobb, inte fler, eftersom få kommer att klara av att ha öppet under kvällar, helger och arbetstoppar. Det har dessutom, innan Alliansregeringen tillträdde, inte lönat sig för många kvinnor att gå från deltid till heltid eftersom marginaleffekterna gjort att de haft mindre i plånboken när de gått upp i arbetstid. Istället har vi riktat in oss på att det ska löna sig att arbeta för varje timme man går upp i arbetstid. För en av de mest centrala reformer som behövs, är att öka kvinnors deltagande i arbetslivet, stärka deras möjlighet till ekonomisk självständighet och givetvis också att öka andelen kvinnliga företagare. Anders Borg har förstått dessa drivkrafter och incitamentsstrukturer och för också en trovärdig politik som jag är säker på kommer att visa på resultat. Glöm inte heller att under socialdemokraternas tid vid makten växte gruppen fattiga ensamstående kvinnor med barn och kvinnor utan barn.

Claes Borgström har också hotat med lagstiftning om kvoterade bolagsstyrelser. Det tycker jag symboliserar mycket av hans politiska åskådning, det blir lätt plakatpolitik och hot om lagar och tvång. Vi har sett det förut, vi har sett det i andra länder, och vi har sett hur det inte fungerar.