onsdag 3 oktober 2007
tisdag 2 oktober 2007
Bistånd
Biståndsminister Gunilla Carlsson är så bra! Äntligen har vi en progressiv politik för bistånd som bygger på att det är ekonomisk tillväxt och mänskliga rättigheter som är de viktigaste förutsättningarna för fattigdomsbekämpning.
Gunilla höll ett brinnande anförande för riksdagsgruppen ikväll. Hon berättade om regeringens strategi för de över 30 miljarder som biståndsbudgeten innehåller.
Kontentan är att Sverige ska vara aktivt där vi kan skapa mervärde och där vi har ett särskilt kunnande. Vi kommer också att fokusera mer på jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen samt miljö och klimat. Tungt fokus kommer också ligga på MR-frågor och demokrati.
Jag känner ingen tvekan kring att Gunilla är rätt person för uppdraget. Hon har lyckats med att föra upp biståndsfrågorna på agendan så att vi äntligen kan få en diskussion om hur våra medel ska användas. Gunilla Carlsson var också tydlig med att få med sig omvärlden på Sveriges linje för vad hjälper våra miljarder om ingen är beredda att lyssna på vad vi har att säga?
Det känns extra bra att få höra detta idag med tanke på Riksrevisionens svidande kritik mot hur biståndet används hittills.
Samtidigt behövs också det civila samhället och det betonade även Carlsson. Johan Stael von Holstein brukar tala om vikten av Personal Social Responsibility och jag kan bara understryka vikten av detta. Innan vi anklagar företagen för att inte ta sitt sociala ansvar bör vi se till oss själva och vad vi bidrar till.
Gunilla höll ett brinnande anförande för riksdagsgruppen ikväll. Hon berättade om regeringens strategi för de över 30 miljarder som biståndsbudgeten innehåller.
Kontentan är att Sverige ska vara aktivt där vi kan skapa mervärde och där vi har ett särskilt kunnande. Vi kommer också att fokusera mer på jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen samt miljö och klimat. Tungt fokus kommer också ligga på MR-frågor och demokrati.
Jag känner ingen tvekan kring att Gunilla är rätt person för uppdraget. Hon har lyckats med att föra upp biståndsfrågorna på agendan så att vi äntligen kan få en diskussion om hur våra medel ska användas. Gunilla Carlsson var också tydlig med att få med sig omvärlden på Sveriges linje för vad hjälper våra miljarder om ingen är beredda att lyssna på vad vi har att säga?
Det känns extra bra att få höra detta idag med tanke på Riksrevisionens svidande kritik mot hur biståndet används hittills.
Samtidigt behövs också det civila samhället och det betonade även Carlsson. Johan Stael von Holstein brukar tala om vikten av Personal Social Responsibility och jag kan bara understryka vikten av detta. Innan vi anklagar företagen för att inte ta sitt sociala ansvar bör vi se till oss själva och vad vi bidrar till.
Varning från datorn
Ok, sitter med mina motioner. Deadline för oss moderater är på torsdag klockan 08.00. Tror att jag blir klar i tid.
Hur man väljer att formulera sig än en smaksak. Jag inser att jag släppt spåret med ett allt för invecklat språk. Annars får man nämligen upp en liten ruta i word (ni vet när ordet blir grönt och understryket) som säger "Beakta ordformen. I vanlig text kan den kännas invecklad och byråkratisk"
Precis! Men jag har en känsla av att många, allt för många av de motioner som nu lämnas in är fyllda av gröna, understrykta ord. Detta trots Words ofrånkomliga varningar.
Hur man väljer att formulera sig än en smaksak. Jag inser att jag släppt spåret med ett allt för invecklat språk. Annars får man nämligen upp en liten ruta i word (ni vet när ordet blir grönt och understryket) som säger "Beakta ordformen. I vanlig text kan den kännas invecklad och byråkratisk"
Precis! Men jag har en känsla av att många, allt för många av de motioner som nu lämnas in är fyllda av gröna, understrykta ord. Detta trots Words ofrånkomliga varningar.
måndag 1 oktober 2007
Ris och ros
Igår såg jag biofilmen Supersugen. En tonårsfilm om två unga killars jakt på sprit och att få slut på oskulden. Det var nästan så att jag i morse satte igång att skriva en eldig artikel om stärkt filmcensur.
Ikväll tröstar jag mig med Första, andra, tredje (TV4 kl.20 00) Ernst och auktioner - det kan bara bli en succé!
Ikväll tröstar jag mig med Första, andra, tredje (TV4 kl.20 00) Ernst och auktioner - det kan bara bli en succé!
Ask på Brännpunkt
Beatrice Ask öppnar trevande för att se över sexuallagstiftningen. Jag kan förstå att hon vill avvakta ytterliggare innan det finns fler domar som underlag. Samtidigt så förstår jag inte hennes argument med att det skulle vara svårt att bevisa i efterhand. Samtliga våldtäkter måste ju bevisas i efterhand.
De flesta jag talat med och som är experter inom vård av våldtäktsoffer vittnar om hur offret agerar i det trauma som en våldtäkt ändå är. Beskrivningen av syndromet "frysa till is" kommer ofta fram och kan liknas vid en psykologiskt försvarsmekanism. Bara för att offret inte sparkar och slåss - ska det då innebära att hon var med på det? Idag kan det vara svårt att bevisa att en våldtäkt har ägt rum om offret inte gjort fysiskt motstånd. Trots att offret i många fall uppvisar tydliga underlivsskador.
Därför är samtycke viktigt, att förövaren inte skall kunna skylla i från sig och säga att han trodde att hon ville. Fokus skulle också förläggas mer på förövaren istället för som idag, att det är offret som blir korsförhörd. Det är självklart så att det finns fall där män har blivit falskt anklagade men det är få, ytterst få som klarar av att ljuga sig igenom ens de första polisförhören.
Jag är ödmjuk inför att detta är komplicerat och att jag inte är jurist. Men, samtidigt kan jag inte förstå varför vi inte kan göra allt i våra ansträngningar för att ta tag i ett problem där 95 av 100 utredningar läggs ned.
De flesta jag talat med och som är experter inom vård av våldtäktsoffer vittnar om hur offret agerar i det trauma som en våldtäkt ändå är. Beskrivningen av syndromet "frysa till is" kommer ofta fram och kan liknas vid en psykologiskt försvarsmekanism. Bara för att offret inte sparkar och slåss - ska det då innebära att hon var med på det? Idag kan det vara svårt att bevisa att en våldtäkt har ägt rum om offret inte gjort fysiskt motstånd. Trots att offret i många fall uppvisar tydliga underlivsskador.
Därför är samtycke viktigt, att förövaren inte skall kunna skylla i från sig och säga att han trodde att hon ville. Fokus skulle också förläggas mer på förövaren istället för som idag, att det är offret som blir korsförhörd. Det är självklart så att det finns fall där män har blivit falskt anklagade men det är få, ytterst få som klarar av att ljuga sig igenom ens de första polisförhören.
Jag är ödmjuk inför att detta är komplicerat och att jag inte är jurist. Men, samtidigt kan jag inte förstå varför vi inte kan göra allt i våra ansträngningar för att ta tag i ett problem där 95 av 100 utredningar läggs ned.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
